Uppdatering babysteps

Hur går det då med mina försvenskade babysteps, se babysteps på svenska. Vi är på steg 3 och sparar ihop till en buffert på 3 månaders utgifter. Vi har sedan sist diskuterat hemma att vi borde ha en lite större buffert än vi först tänkte. Detta på grund av att vi har en gård och vi måste kunna täcka ganska stora utgifter om det skulle behövas. Så trots att vi den här månaden fick riktigt bra löner och kunde sätta över nästan 15000 kr till bufferten så står vi kvar på knappt 50 % sparat.

Våran målsättning är att vara klara till årsskiftet men det kan bli svårt nu med den ökade summan, men vi jobbar på och hoppas på bra löner och små utgifter. Sommarens semester är nu avslutad men vi har en liten tripp kvar i augusti när vi ska låna husbilen några dagar men det borde inte bli några större summor. Vi har också funderat på att göra en kryssning på nyår som vi gjorde förra året och det finns det pengar till på semesterkontot.

Vi har egentligen 3 större mål i våran ekonomi just nu:

Renovera klart hemmet. I höst ska vi fixa duschrummet på övervåningen, sen är hela övervåningen klar. Nästa år eller 2017 beroende på hur mycket vi kan spara ihop så ska vi renovera köket samt fixa till hall och ett rum på nedervåningen. Sedan är det bara badrummet kvar på nedervåningen som vi inte har bestämt än om vi ska fixa till. Det är visserligen omodernt men det fungerar 🙂

En större resa 2017. Det är någon i familjen som fyller jämt då 🙂 🙂

Följa stegen i babysteps på svenska tills huset är betalt och det ska ske innan vi går i pension har vi tänkt

Glödens färger – Vibeke olsson

Så jag kan sakna glödens färger, hur de skiftade när jag hade lagt eldgruva för natten. Hur jag kunde ligga och se färgerna skifta i spiseln. Visst är järnspisen en välsignelse, lättare med matlagning och den måste inte passas hela tiden. Men så jag kan sakna färgerna. () I det nya århundradets första natt låg jag och såg på färgerna, tänkte att de var lika vackra som fyrverkerierna vi just hade sett.
Det var nittonhundratalets första natt. Det var fyra år innan vi fick järnspis.
Nikanor är plankbärare, Frida arbetar med splitveden, Elvira har sin symaskin, Hella kapar ribb. Elias och Isak har just börjat springa barfota igen. Järnspisen värmer hela köksrummet. Våren 1909, trettio år efter Sundsvallsstrejken, behöver ingen gå och lägga sig hungrig. Nog är Bricken tacksam. Trots att hon saknar den där bottenglädjen som hon hade när Natan levde.
Så vad är nu detta med Nikanor? Eskilsson har gått kostgång hos Bricken i många år, hon litar på honom, men vad är det han säger om våld och hat? Inte har väl Nikanor gått och anslutit sig till Hinke Bergegren? Hinkeanerna förespråkar ju blodig revolution och dolken i köttet. Det är långt, långt bort från morfar Edvins drömmar. 30 år har gått sedan sågverksarbetarna gick ut i strejk för första gången. Bricken minns deras glöd men det gör inte Nikanor och de andra unga.

Mitt betyg: 3 av 5. Det här är 5:e romanen om Bricken. Jag gillar språket i boken och jag tycker om att få ta del av hur det kunde vara att leva i början av 1900-talet. Vad de fick avstå för att kunna hävda sin rätt. När dom strejkade fick de inga pengar alls och många svalt. Om man jobbade trots strejken blev man utfrusen och kallad svartfot så det var inte heller någon lösning. Dock är den här boken en av de sämre i serien. Jag tycker att det var för mycket tillbakablickar så berättelsen fördes inte framåt som jag hade önskat. Troligen blir det en fortsättning med tanke på slutet och den kommer jag självklart att läsa.

Hur mycket ska man träna?

För en vecka sedan skrev jag om de blå zonerna, där människor lever mycket länge och om hur man äter där. Men det är ju inte bara maten som är viktig för hälsan. Hur vi tränar och rör på oss betyder också oerhört mycket. I boken Åldrandets gåta av Henrik Ennart finns en sammanfattning om hur vi bör träna:

Bryt passiviteten. Tio timmars stillasittande är lika dåligt som en halvtimmes träning på gym är bra. Om du måste sitta still: res dig en gång i halvtimmen och gå ett varv runt stolen.

Träna konditionen, men inte för hårt. Joggare lever i snitt flera år längre. Men spring inte för fort eller för mycket. 1-2,5 timmar i veckan utan att bli mycket andfådd är enligt en stor studie bäst för livslängden.

Träna styrka: Många av åldrandets processer hänger ihop med att vi från 30-årsåldern succesivt förlorar muskelmassa. Den utvecklingen går att bromsa med explosiv styrketräning. Gå till ett gym och få ett träningsprogram.

Träna lagom mycket. Vår syn på träning präglas av elitidrotten men för att bli frisk och gammal ska man varken träna för mycket eller för lite. Träna mångsidigt för att undvika förslitningsskador. Rör dig mycket i vardagen.

Träna inte för att bli smal. Träningen förbättrar din hälsostatus även om du inte går ner i vikt.

Ägna dig åt aerobics, dans eller tai-chi. Aktiviteter som förenar konditionsträning med motorisk rörlighet och styrka som dessutom sker i grupp ger träning på många plan och håller hjärnan i trim.

Välj träning som du gillar. Oavsett hur du tränar så gäller det att fortsätta i många år och upp i hög ålder.

Hur mycket bör man träna? Sikta på 150-300 minuter i veckan aerobisk konditionsträning t.ex stavgång eller cykling om du anstränger dig måttligt intensivt. Sikta på 75-150 minuter om du tränar lite hårdare, t ex joggar i lugn eller måttlig takt.

Min egen träning är lite väl lugn för tillfället. Jag börjar min dag med qigong och jag går en promenad om dagen. Jag gör medicinsk yoga på eftermiddagen. Men det är allt. När semestern är slut och höstterminen drar igång ska jag se om jag inte kan gå ett pass på Friskis och svettis per vecka. Det jag faktiskt gör bra är att jag står upp och arbetar ganska mycket varje dag. Jag går alltid ut på lunchen när jag jobbar och när jag är hemma så är jag ganska rörlig och fixar i trädgården eller inne. Jag varvar stillasittande med aktivitet under dagen. Jag tror att det vore optimalt att träna tre pass per vecka. Friskis och svettis, yoga och styrketräning men det är svårt att få till det för mig eftersom jag är beroende av att jag gör qigong och medicinsk yoga varje dag för att inte bli sämre i min värk. I höst ska jag gå en kurs i Alexanderteknik och jag hoppas att det ska göra att jag får mera ork och energi.

Barfotaflickan – Katerina Janouch

Barnmorskan Cecilia Lund fyller 40 och lever varannanveckasliv i en lägenhet i förorten. Barnen har blivit äldre och Cecilia kan satsa mer på sitt arbete.En natt kommer en papperslös kvinna in på förlossningen. Hon föder en pojke men dagen efter försvinner hon spårlöst. Ingen vet vart hon tagit vägen eller varför hon lämnat kvar sitt nyfödda barn.Samtidigt sker en rad dramatiska händelser i Cecilias familj. Sonen Marcus drabbas och även modern Christina.Både privat och i sitt yrke brottas Cecilia med svåra frågor om människors lika värde.

Mitt betyg: 3 av 5. Det här är åttonde boken om barnmorskan Cecilia Lund. Jag har verkligen tyckt om tidigare böcker men den här boken var inte riktigt lika bra. Men det är ändå en bra bok och en bra blandning av relationer och drama. Man får följa vardagsbekymmer med varannanvecka-liv efter en skilsmässa och att få ihop arbetsliv med föräldrarollen. Att hantera tonåringar samtidigt som man har småbarn dvs livet. Det är även lite spänning med i berättelsen.

Harmoni

Juli är en perfekt månad att bara vara, slå av på takten. Att göra sig fri från ambition och förväntan. Vi kan inte göra något åt vädret men vi kan göra något åt våran inställning. Man kan njuta av ledigheten och söka efter lyckan i enkelheten och hitta harmoni i livet. Lyssna till ditt hjärta. När du väl har satt igång att söka efter din egen, äkta livsstil och följer ditt hjärtas kloka röst så inser du att livet ibland måste få skynda långsamt. Många anpassar sig förmodligen mer efter andras rytm än de egentligen skulle vilja. Ta dig tid att lyssna inåt. Vad tycker du är roligt, vad ger dig harmoni. 

Mina glädjeämnen i juli är sovmorgnar, att ta vara på de stunder när solen tittar fram och bara ligga ner och låta solen värma mig, läsa en massa bra böcker, äta alldeles för mycket choklad, äta god mat och dricka ett glas vin då och då. Ha tid att prata länge, vara i min trädgård. Se på en bra film utan att somna i soffan på kvällen. 

Ta vara på ledigheten. Försök leva i nuet. Känn harmoni. 

Semesterbudget – hur långt räcker pengarna?

Eftersom vi åkte till USA i våras så valde vi att semestra i Sverige på våran sommarsemester. Vi har förmånen att få låna mina föräldrars husbil så vi hade siktet inställt på Skåne. Vi husbilade även förra sommaren och var då till Norge så vi vet att det kostar ganska mycket med diesel så vi tog det i beaktande när vi gjorde våran semesterbudget. Dessutom tänkte vi unna oss att äta ute en del och övernatta på campingar då och då vilket kostar lite mer än ställplatser. Så vi räknade med att vi hade 10000 kr att göra av med.

Hur gick det då? Vi klarade oss på 5200 kr. Vi var borta i 9 dagar. Så här fördelade sig utgifterna: Diesel = 2200, Camping/ställplatser = 1200 och nöjen inklusive mat ute ca 1800.

Vi har märkt att vi trivs bäst ute på landet så vi fricampade fler gånger än vi tänkt vilket var helt gratis. Bara att vakna upp till fågelkvitter och lövens susande var otroligt avkopplande. Vi hade också med oss mat hemifrån som vi lagt i den lilla frysen i husbilen. Veckorna innan frös vi in några rätter så att vi bara behövde köpa tillbehör och den maten var faktiskt godare än den mat vi åt ute. Nu gick vi ju inte på några lyxkrogar förstås men jag föredrar ändå att fixa maten själv. En gång åt vi lunch ute, en fantastisk Caesarsallad på Ystads saltsjöbad. Annars fixade vi en enkel omelett i husbilen till lunch. Vi köpte glass ett par gånger annars fikade vi i husbilen. Alltså att semestra i husbil äger. Nu är det inte alla som gillar det enkla livet men vi gör det verkligen.

Det som inte är medräknat är den mat vi köpte på ICA eftersom vi ändå skulle ha handlat det om vi varit hemma. Lite dyrare än vanligt blev det kanske eftersom vi köpte fina entrecote-bitar en dag och fantastiska färska laxfiléer en annan. Annars blev det mest basvaror som ägg, grönsaker osv.

Nästa vecka åker vi på kryssning med Birka Paradise så då har vi ju lite pengar att spendera om vi vill, inte så dumt 🙂

Ett långt liv – hur ska man äta?

Det finns områden på jorden, de så kallade blå zonerna, där människor tenderar att bli mycket mycket gamla. När den belgiske forskaren Michel Poulain och hans italienske kollega Gianni Pes upptäckte den höga andelen 100-åringar i de sardiska bergen, ringade de in området med blått. Så föddes begreppet ”blå zon”. National Geographic har sedan ringat in fler områden där ovanligt många blir 100 år. Okinawa har den mest väldokumenterade statistiken.

De råd man kan ta till sig från de blå zonerna vad gäller mat:

Ät mycket grönsaker. I de blå zonerna äter man minst två grönsaker vid varje måltid. Följ regnbågsmetoden: se till att ha alla färger på tallriken, inte minst mörkt grönt och gult.

Skär ned på köttet. Människorna i de blå zonerna äter i princip aldrig biff. Däremot får och getkött någon gång i veckan och kyckling eller fläsk vid lite mer högtidliga tillfällen. I de blå zonerna som ligger vid kuster är fisk en viktig del i kosten. I bergsområden ingår snarare getmjölk och getost, ibland fårmjölk men sällan komjölk.

Skär ned på socker och snabba kolhydrater med högt GI. De driver upp blodsockret och är sjukdomsframkallande och levereras i produkter som har glest innehåll av vitaminer och mineraler. Socker och vetemjöl förekom inte i de blå zonerna.

Se till att få i dig tillräckligt med enkel-och fleromättat fett. Ett ganska enkelt sätt är att äta fet fisk flera gånger i veckan.

Ät säsongens mat, nyskördade grönsaker och kött från djur som fått leva så naturligt som möjligt. Gå till bondens marknad och prata med producenten.

Odla själv. Människorna i de blå zonerna har nästan alltid tillgång till egenodlade grönsaker och hälsosamma örter. Fortfarande föder många familjer upp djur till husbehov. Dessutom ger trädgårdsarbete motion.

Undvik tillsatser. Anledningen till att de finns är oftast att bra råvaror plockats bort.

Ät baljväxter. Bönor är en hörnsten i den mat som äts i alla de blå zonerna och en viktig källa till protein. På Okinawa äter man mycket tofu gjord på soja.

Ät nötter. Nötter är en bra källa till protein och vegetabiliskt fett och äts i större eller mindre grad i alla de blå zonerna. Mest äter adventisterna.

Ta ett glas vin om dagen, men tvinga dig inte att börja om du inte brukar dricka. Nästan alla familjer i de blå zonerna odlar egna druvor och dricker sitt eget vin till maten, men bara då. Många tar också en liten grappa eller risbrännvinet sake. Studier tyder på att ett måttligt intag förlänger livet. Undvik överkonsumtion.

Jag följer själv flera av dessa råd. Jag äter mycket grönsaker och jag har skurit ned på socker och snabba kolhydrater. Jag äter inte rent socker och vetemjöl. Jag har dragit ner radikalt på komjölksprodukter och äter det ytterst sällan. Jag äter rikligt med bra fett. Jag lagar mat från grunden och undviker på så sätt tillsatser. Nötter äter jag ganska ofta och ett glas vin då och då blir det. Däremot äter jag mer kött än vad som kanske är bra men jag undviker fläskkött och äter mer fågel och fisk samt nötkött. Baljväxter äter jag inte så mycket av, jag tycker att de innehåller för mycket antinutrienter så jag använder det mer som tillbehör någon gång då och då.

Skymningslandet – Marie Hermanson

Timanställd på hotell. Jobba tills man spyr och kastas ut när man inte behövs längre. Enda semestern man kan få är en utflykt till Slottsskogen med mobilen på så att jobbet kan nå en. Lägenhet i andra hand, men hon som hyr ut den vill ha tillbaka den omedelbart. Och de lyckade föräldrarna med sina fasta jobb reser till Paris och river ens gamla rum i villan för att få större vardagsrum. Tjugotvååriga Martinas valmöjligheter är lätt räknade. Så när hon träffar sin gamla kompis Tessan, som erbjuder henne ett boende på en herrgård i närheten säger hon inte nej. Tessan har inte heller haft mycket att välja på. Det visar sig att hon är anställd av en gammal dam som husa. Husa på fyrtiotalet. Det är i den tiden den gamla damen befinner sig mentalt. Hon lever sitt liv som under andra världskriget och bjuder verserade herrar på inbillade middagar. Martina och Tessan accepterar sina roller i hennes fantasivärld. De bor bra och betalar ingen hyra. Men de blir fler. Först en vilsen tonårstjej på rymmen. Sedan två killar som Tessan och Martina träffat under en kväll på stan. Ingen har funnit sin plats i livet, men alla finner de sig väl tillrätta på herrgården. De börjar fantisera om att få leva kvar där. I Skymningslandet. De sätter en plan i verket för att få ärva herrgården. Tills en oanmäld och mycket ovälkommen besökare dyker upp. Som stör deras planer och sätter ett fruktansvärt händelseförlopp i rörelse.

Mitt betyg: 4 av 5. Man dras lätt in i fantasivärlden som skapats. Jag tyckte att början var bättre än sista delen. Det urartade lite på slutet. Historian fångade mig och jag tyckte mycket om boken. Den var lika bra som de böcker Marie Hermanson skrivit tidigare.

Inga kelgrisar, Inga styvbarn – Cia Sigesgård

Ett typiskt hyreshus. En trappuppgång med fyra lägenheter. På utsidan liknar det gula tegelstenshuset en folkhemsidyll, men innanför väggarna lurar ondskan.Astrid har alltid vetat att det var något fel på hennes son. Ingen trodde henne. De sade att hon var en dålig mor. Att det var henne det var fel på. Men ingen visste det som Astrid visste. För de hemliga gästerna som plötsligt börjar dyka upp kan hon berätta sanningen om vad som hände Caroline och de andra.Någon gör inbrott i Annas lägenhet. Ingen tror henne. De säger att hon inbillar sig. Anna har ju alltid varit annorlunda. Speciell, som Kristoffer sade. En enda person tar henne på allvar.Långsamt förs läsaren djupare in i husets hjärta där skuld, vrede och galenskap brottas med hopp och naivitet, och där alla inblandades tillvaro redan står på ända. Samtidigt sänker sig en stank av förruttnelse över byggnaden. En stank av ruttnande lik.

Mitt betyg: 5 av 5 Det här är en riktigt ruggig bok, en rysare. Svårt att släppa den när jag väl börjat läsa. Man äcklas, ryser och läser vidare. Man lär verkligen känna karaktärerna och tycker om vissa och hatar andra. Jättebra bok men inget för klenisar.

Jordstorm – Mons Kallentoft

I Jordstorm blir en ung flicka levande begravd. En naken man hittas mördad intill Göta kanal. Klockan tickar och Malin och hennes kollegor vid Linköpingspolisen måste hitta förövaren och flickan innan tiden är ute. Annars kommer hon att dö i sin grav.
Malin är maktlös i den katt och råtta-lek som mördaren utsätter henne för. Hon är hans marionett, och han njuter av varje sekund.

Mitt betyg: 2 av 5. Jag vet inte varför jag envisas med att läsa Kallentoft eftersom jag inte gillar berättarstilen. Men det är ändå något visst med dom. Språket är brutalt rakt på och berättelsen förs framåt i rasande tempo. Man får dock ingen känsla för karaktärerna men visst är det spännande och visst vill man läsa ända till slutet.